Nu var det gjort!
Har länge suktat efter ett klösträd från Banana-Leaf. Idag fick jag ett mejl från zooplus och såg att just det trädet var på rea, så jag passade på! Tror grabbarna kommer bli helnöjda :)
Populärt
Blev alldeles tyst i lägenheten, ni vet sådär som det blir om man har småbarn i huset och de hittat på något hyss ;) Dock så var det inte så farligt.. hittade Loke sovandes i sängen och Magnum här:
Och Loke kom efter en stund också då han undrade vad som försegick :) Nyfiken i en strut!
Trängas vid vattenskålen :)
Kvällspromenad
Jag har suttit inne och pluggat HELA dagen (därav ny header och lite annat omgjort på sidan, bra ställe att öva på det här ;)
I alla fall så kände jag att jag behövde lite luft efter middagen. Och när jag såg att det bara var runt 5 minus ute så bestämde jag att grabbarna skulle få komma ut en stund :) Jätteskönt var det ute så de var lika glada båda två för den lilla promenaden som varade ungefär 20 minuter/var (jag tar inte ut de samtidigt ännu) Har ju varit så kallt i flera veckor så de har inte varit ute på länge...
Som vanligt så var det lite halvläskigt först, men efter bara några minuter blir de lika självsäkra båda två och tågar framåt för att utforska så mycket som möjligt på en gång!
I alla fall så kände jag att jag behövde lite luft efter middagen. Och när jag såg att det bara var runt 5 minus ute så bestämde jag att grabbarna skulle få komma ut en stund :) Jätteskönt var det ute så de var lika glada båda två för den lilla promenaden som varade ungefär 20 minuter/var (jag tar inte ut de samtidigt ännu) Har ju varit så kallt i flera veckor så de har inte varit ute på länge...
Som vanligt så var det lite halvläskigt först, men efter bara några minuter blir de lika självsäkra båda två och tågar framåt för att utforska så mycket som möjligt på en gång!
När Magnum varit ute en bra stund och jag började tycka det blev kallt gick jag med honom mot vår dörr och öppnade den, han kikade in och vände sedan för han ville vara ute längre! haha, sötnos! Blev en riktig upptäcksfärd :)
Loke som knappt syns i snön ;)
Och hade så mycket för sig, därav svår att fota ;)
Och inne väntade ett gott kvällsmål med kokt torsk åt de båda! :)
Och inne väntade ett gott kvällsmål med kokt torsk åt de båda! :)
Gonatt!
Idag åkte Hampus till Alperna. Den avundsjukan dämpade jag med lite tröstshopping i form av ett duntäcke ;) Grabbarna har redan kvalitétstestat det genom att trampa runt och ligga på det, så det blir nog en god natts sömn inatt!
Veckan kommer då bestå av lite jobb, massa plugg och massa kattmys :)
Crazy-cat-lady när hon mår som bäst :D
Köpt på jysk och hoppas få sova som en prinsessa=)
Veckan kommer då bestå av lite jobb, massa plugg och massa kattmys :)
Crazy-cat-lady när hon mår som bäst :D
Köpt på jysk och hoppas få sova som en prinsessa=)
Nytt på gång!
Kan börja med att berätta att jag har börjat studera CSS-baserad webbdesign på distans :) För er som inte förstår så mycket av det så innebär det att jag ska lära mig göra hemsidor! Började i måndags och det är en hel del att ta in och förstå för det är tammetusan inte lätt, men det känns hur roligt som helst. Så i framtiden kommer jag förhoppningsvis skaffa mig en katthemsida också ;)
Sitter och lägger mitt schema fram till semestern, ser ut som att kattutställningarna kommer styra det rätt mycket ;) I alla fall så är detta de utställningarna vi har tänkt åka på till våren/sommaren (som det ser ut just nu):
Umeå 13-14 april
Västerås 4-5 maj (lite onödigt eftersom grabbarna är 9,5 månader då. Men det blir en semester till Hampus släkt också :) plus att vi hoppas på att även kunna BAERtesta Loke på Strömsholm då)
Ö-vik 19 maj (blir bara söndagen eftersom grabbarna blir 10månader just den 19e maj)
Skellefteå 15-16 juni
Sundsvall 29-30 juni
Luleå 31aug-1sept
Ser verkligen fram emot allihopa :) Imorgon ska jag ringa Strömsholm och höra ifall det finns möjlighet att boka BAER-test för Loke i samband med utställningen i Västerås så vi slipper åka ner enkomt för det. Jag kan då passa på att berätta att jag och Marie pratat en hel massa om grabbarna på sistonde och har nu kommit övrens om att det troligtvis kommer bli ett avelsbyte. Magnum kommer då att kastreras och Loke kommer bli den som kommer gå i avel. Av en hel massa anledningar men mest för hans otroligt speciella temperament :) Kommer skriva mer om detta då det blivit mer aktuellt.
Också är det löning imorgon, för ett halvår sedan klickade jag hem kläder, lampor och skor. Men nu sitter jag inne på zooplus istället. Haha. Detta funderar jag på att klicka hem till grabbarna:
Sitter och lägger mitt schema fram till semestern, ser ut som att kattutställningarna kommer styra det rätt mycket ;) I alla fall så är detta de utställningarna vi har tänkt åka på till våren/sommaren (som det ser ut just nu):
Umeå 13-14 april
Västerås 4-5 maj (lite onödigt eftersom grabbarna är 9,5 månader då. Men det blir en semester till Hampus släkt också :) plus att vi hoppas på att även kunna BAERtesta Loke på Strömsholm då)
Ö-vik 19 maj (blir bara söndagen eftersom grabbarna blir 10månader just den 19e maj)
Skellefteå 15-16 juni
Sundsvall 29-30 juni
Luleå 31aug-1sept
Ser verkligen fram emot allihopa :) Imorgon ska jag ringa Strömsholm och höra ifall det finns möjlighet att boka BAER-test för Loke i samband med utställningen i Västerås så vi slipper åka ner enkomt för det. Jag kan då passa på att berätta att jag och Marie pratat en hel massa om grabbarna på sistonde och har nu kommit övrens om att det troligtvis kommer bli ett avelsbyte. Magnum kommer då att kastreras och Loke kommer bli den som kommer gå i avel. Av en hel massa anledningar men mest för hans otroligt speciella temperament :) Kommer skriva mer om detta då det blivit mer aktuellt.
Också är det löning imorgon, för ett halvår sedan klickade jag hem kläder, lampor och skor. Men nu sitter jag inne på zooplus istället. Haha. Detta funderar jag på att klicka hem till grabbarna:
Denna matbar har jag varit sugen på jättelänge, tycker den är hur snygg som helst :)
(hemskt viktigt med SNYGGA matskålar, tycker speciellt Hampus.. host ;)
Också ångrar jag lite att det blev RC jag beställde 10kg av till grabbarna,
har nu i efterhand fått höra hur bra detta foder är och beställde nu hem för att testa
ifall grabbarna gillar det (kitten-varianten). Gör de det kommer det nog bli detta och Bozita i framtiden.
Och Loke ÄLSKAR dessa prasselbollar, har 10st hemma men de försvinner alltid.
Det är dessa han älskar att apportera med och lägger i knäet på en i soffan eller
i ansiktet då man ligger i sängen :)
Tyckte denna tunnel var häftig och tror grabbarna skulle tycka den var kul ;)
Har dock inte bestämt mig ännu ifall jag ska köpa den.. lägenheten kommer
svämmas över med kattsaker=)
Magnums bästa vän
Eller en av dem ;) Han ÄLSKAR nämligen vattenskålen! Om jag lyfter upp den för att gå och byta vatten följer han med och hoppar sedan efter skålen då jag ska ställa tillbaka den, sen lägger han sig bredvid den. Han är allt bra tokig va? Mattes knäppa sötnos!!
Han ligger ofta då han dricker också ;)
6 månader!
Igår blev grabbarna 6 månader :)
Först två bilder från imorse.
Först två bilder från imorse.
Loke sover ofta på en kudde, helst emellan mig och Hampus. Det är ofta man vaknar av att man råkat lägga huvudet på honom, haha. Dessa bilder tog jag nyss då vi hade vaknat, eller ja.. alla förutom Hampus ;)
Bilder från utställningen
Har nu fått bilder av Hampus faster Sussie och mamma Anette som jag lägger upp här nedan, tusen tack!! Har även lånat några av Marie :) Ska inte glömma digitalkameran nästa gång.....
Loke uppe hos domare Glenn. Premiär för både han och mig och jag var rätt upp i varv ;)
Glenn funderar och Loke är mest intresserad över vad för spännande som händer på läktaren ;)
I NOM där Loke blev slagen av denna fina Birma
Marie med superfina Uthea <3 Otrolig katt med ett underbart temperament :)
Magnum värmer upp hos husse :) Ligger lugnt i knä och kurrar om än en aningens på span..
Och så avslutar jag med några bilder jag lånat av Marie :)
Grabbarna i buren
Min älskade Loke
Glenn funderar vem som ska bli EX1. Till höger är Lokes fina brorsa Calippo <3 Otroligt lika är de.
Och mattes hjärta Magnum <3
Vår älskade Nisse
Eftersom detta är min kattblogg tänkte jag dela med mig av historien om min första katt.
Texten skrev jag, 9/5 2011, samma dag han lämnade oss.
Årets hitills varmaste dag, blev också årets jobbigaste. Hur kan en katt orsaka så mycket tårar? Men det var ju trots allt vår Nils vi miste.
Det var en kall vinterdag i november, året var 2001. Jag var 11 år och påväg hem från Ica med min kompis Maja, det var ganska sent. På vägen hem passerade vi skolgården där vi såg honom igen, katten vi sett varje dag i veckors tid, precis där vid skolan. Men ikväll var det extra kallt, närmare 30 minusgrader och den hårda kylan gjorde att han såg extra ynklig ut. Frågan är om han egentligen kunde bli ynkligare än han redan var, med sin ytterst magra och sarglade kropp, med sin ojämna och halvt kala päls, med hans ojämna och skadade öron, och hans blick.. den där blicken som skrek efter närhet och kärlek.
Ikväll fick det vara nog tänkte jag. Under en tid hade jag innan och efter skolan stannat till en stund för att ge kärlek till denna övergivna katt som alltid befann sig kring skolan, ibland hade jag smugglat ner lite mat i fickan från matsalen. Han åt allt från gurka till ägg. Men ikväll, ikväll skulle detta ändras. Jag och min kompis tyckte samma sak, vi skulle ta hem honom och ge honom ett bättre liv.
Väl hemma bad jag Maja att hämta sommarens sittdynor från garaget och bädda iordning i ett hörn i cykelboden där jag hade mina kaniner. Under tiden smög jag in och till kylskåpet för att hitta något ätbart till katten. Det fick bli en hel falukorv, tror min pappa som satt vid köksbordet skulle fundera varför jag annars hackade iordning falukorv till kaninerna?
När jag kom ut igen hade katten försvunnit, dock såg vi spår i snön som ledde till under altanen. Det var kolsvart, jag sträckte fram handen med korvbiten och lockade försiktigt - och ur mörket kom han, skrikande samtidigt som han högg efter korven. Med korvbiten i handen gick jag in i cyckelboden, med katten skrikandes efter. Jag la korvbiten i det nerbäddade hörnet där han fort satte sig och åt. Sedan la han sig till ro och jag bäddade ner honom med en hel massa frottéhanddukar.
Dagarna gick. Jag vågade inte berätta för mina föräldrar, rädd för att de skulle ta honom ifrån mig, det var ju trots allt inte min katt - någon annanstans borde han ju höra hemma?
Men varje dag, varje dag som jag gick ut på morgonen för att mata kaninerna var han där. Mötte mig, kurrandes och pratandes. Min veckopeng gick till kattmat, och han charmade mig för var dag som gick.
En kväll var det någon annan i cykelboden. Mitt hjärta tog ett skutt, vem kom för att ta honom ifrån mig? Det visade sig vara min mamma som satt ihopkrypen och strök honom så ömt. Hon hade länge anat vad jag gömde i cykelboden. Självklart fick min nya prins komma in till oss.
Där uppenbarade det sig verkligen om hur dåligt tillstånd han var i. Så fort han ätit spydde han. Mask. Inte bara mask, utan alla de sorter du kan tänka dig - han åkte ut till cykelboden igen. Vi avmaskade honom med den starkaste kuren ett x-antal gånger, sen fick han komma in igen. Till en början trodde vi att det var en gammal herre vi fått hem, han orkade bara äta och sova. Men allt som veckorna gick blev han piggare. Hans päls fick tillbaka sin lyster, hans ögon fick tillbaka sin energi och likaså hans kropp. Han började tvätts sig, leka och umgås med oss och blev en ny underbar familjemedlem. Ingen hörde av sig om en saknad katt, så han blev vår nya skatt. Vår Nils Nisse Naréus Johansson.
Han älskade att vara med mig ut till kaninerna, där satt han och tittade på då jag matade dem och rensade burarna. Han älskade ännu mer när jag var ute och hoppade med dem och körde gärna igenom hela hoppbanan själv. När mamma var ute i rabatterna var även högt upp på hans favoritlista. Han var jämt med oss. "Värst" var kanske då man skulle till skolan, man fick lov att springa ifrån honom för annars skulle han ha följt med hela vägen. Om man bråkat med någon i familjen räckte det med att Nisse kom in i rummet, han spred sådan värme att allt blev som glömt. Han var till och med älskad de gånger han var uppe på köksbänken och knyckt kött, för till och med det gjorde han med charm.
När mamma och pappa sedan separerade för drygt ett år sedan hade han nog fullt upp. Om någon var ledsen skulle han fort dit, helst skulle han ligga så nära ansiktet som möjligt och stirra en rakt in i ögonen - självklart kurrandes. Han flyttade sedan med mig, Henke och mamma till en lägenhet. Det var en ganska svår tid, vi visste inte hur Nisse skulle reagera på att bli "innekatt".
Men det gick toppen, så länge han fick den uppmärksamhet han behövde var han lika god och mysig som vanligt. Och hur kan en sådan underbar katt få för lite uppmärkasamhet? Det hände att vi mitt i middagar var tvungna att titta till honom för han var alltid så intressant.
Sedan flyttade jag och Henke. Och Nisse och mamma blev nog som helt vanliga sambos (haha). Det var alltid lika roligt att hälsa på dem för det var ju trots allt vår älskade Nisse vi hälsade på. På sommrarana bor alltid mamma ute i stugan, där fick han springa lös. Det tyckte han väldigt mycket om, ett par råttor om dagen och några tupplurar i solstolen var aldrig fel. Han fick nog den bästa sista sommaren han någonsin kunnat önska sig.
Men sedan började hans ålder hinna ifatt honom. Vi visste trots allt inte hur gammal han var, bara att vi haft honom i 10år och att han var fullvuxen då vi fick hem honom. Mamma tog honom till veterinären, där det visade sig att han hade både Struma och högt blodtryck. Han fick medicin, som vi till en början trodde funkade. Men det visade sig att han blev allt sämre, och att medicinen inte bet på honom.
Förra veckan beslutade vi oss för att han gjort sitt här på jorden. Energin hade börjat försvinna ur hans ögon och ur hans kropp igen. Han hade tagit oss igenom vått och torrt och charmat alla våra nära och kära, att lida mer förtjänade inte våran gula guldklimp.
Idag tog vår Nils sina sista andetag och vilar nu i stugan där han var så lycklig som han fått oss att vara.
Saknar honom precis lika mycket än idag, älskade ögonsten och det var han som gjorde mig till den katt-tokiga människa jag är idag <3
Också en en bild på vår älskade Morgan som rycktes ifrån oss så fruktansvärt alldeles för tidigt.
Texten skrev jag, 9/5 2011, samma dag han lämnade oss.
Årets hitills varmaste dag, blev också årets jobbigaste. Hur kan en katt orsaka så mycket tårar? Men det var ju trots allt vår Nils vi miste.
Det var en kall vinterdag i november, året var 2001. Jag var 11 år och påväg hem från Ica med min kompis Maja, det var ganska sent. På vägen hem passerade vi skolgården där vi såg honom igen, katten vi sett varje dag i veckors tid, precis där vid skolan. Men ikväll var det extra kallt, närmare 30 minusgrader och den hårda kylan gjorde att han såg extra ynklig ut. Frågan är om han egentligen kunde bli ynkligare än han redan var, med sin ytterst magra och sarglade kropp, med sin ojämna och halvt kala päls, med hans ojämna och skadade öron, och hans blick.. den där blicken som skrek efter närhet och kärlek.
Ikväll fick det vara nog tänkte jag. Under en tid hade jag innan och efter skolan stannat till en stund för att ge kärlek till denna övergivna katt som alltid befann sig kring skolan, ibland hade jag smugglat ner lite mat i fickan från matsalen. Han åt allt från gurka till ägg. Men ikväll, ikväll skulle detta ändras. Jag och min kompis tyckte samma sak, vi skulle ta hem honom och ge honom ett bättre liv.
Väl hemma bad jag Maja att hämta sommarens sittdynor från garaget och bädda iordning i ett hörn i cykelboden där jag hade mina kaniner. Under tiden smög jag in och till kylskåpet för att hitta något ätbart till katten. Det fick bli en hel falukorv, tror min pappa som satt vid köksbordet skulle fundera varför jag annars hackade iordning falukorv till kaninerna?
När jag kom ut igen hade katten försvunnit, dock såg vi spår i snön som ledde till under altanen. Det var kolsvart, jag sträckte fram handen med korvbiten och lockade försiktigt - och ur mörket kom han, skrikande samtidigt som han högg efter korven. Med korvbiten i handen gick jag in i cyckelboden, med katten skrikandes efter. Jag la korvbiten i det nerbäddade hörnet där han fort satte sig och åt. Sedan la han sig till ro och jag bäddade ner honom med en hel massa frottéhanddukar.
Dagarna gick. Jag vågade inte berätta för mina föräldrar, rädd för att de skulle ta honom ifrån mig, det var ju trots allt inte min katt - någon annanstans borde han ju höra hemma?
Men varje dag, varje dag som jag gick ut på morgonen för att mata kaninerna var han där. Mötte mig, kurrandes och pratandes. Min veckopeng gick till kattmat, och han charmade mig för var dag som gick.
En kväll var det någon annan i cykelboden. Mitt hjärta tog ett skutt, vem kom för att ta honom ifrån mig? Det visade sig vara min mamma som satt ihopkrypen och strök honom så ömt. Hon hade länge anat vad jag gömde i cykelboden. Självklart fick min nya prins komma in till oss.
Där uppenbarade det sig verkligen om hur dåligt tillstånd han var i. Så fort han ätit spydde han. Mask. Inte bara mask, utan alla de sorter du kan tänka dig - han åkte ut till cykelboden igen. Vi avmaskade honom med den starkaste kuren ett x-antal gånger, sen fick han komma in igen. Till en början trodde vi att det var en gammal herre vi fått hem, han orkade bara äta och sova. Men allt som veckorna gick blev han piggare. Hans päls fick tillbaka sin lyster, hans ögon fick tillbaka sin energi och likaså hans kropp. Han började tvätts sig, leka och umgås med oss och blev en ny underbar familjemedlem. Ingen hörde av sig om en saknad katt, så han blev vår nya skatt. Vår Nils Nisse Naréus Johansson.
Han älskade att vara med mig ut till kaninerna, där satt han och tittade på då jag matade dem och rensade burarna. Han älskade ännu mer när jag var ute och hoppade med dem och körde gärna igenom hela hoppbanan själv. När mamma var ute i rabatterna var även högt upp på hans favoritlista. Han var jämt med oss. "Värst" var kanske då man skulle till skolan, man fick lov att springa ifrån honom för annars skulle han ha följt med hela vägen. Om man bråkat med någon i familjen räckte det med att Nisse kom in i rummet, han spred sådan värme att allt blev som glömt. Han var till och med älskad de gånger han var uppe på köksbänken och knyckt kött, för till och med det gjorde han med charm.
När mamma och pappa sedan separerade för drygt ett år sedan hade han nog fullt upp. Om någon var ledsen skulle han fort dit, helst skulle han ligga så nära ansiktet som möjligt och stirra en rakt in i ögonen - självklart kurrandes. Han flyttade sedan med mig, Henke och mamma till en lägenhet. Det var en ganska svår tid, vi visste inte hur Nisse skulle reagera på att bli "innekatt".
Men det gick toppen, så länge han fick den uppmärksamhet han behövde var han lika god och mysig som vanligt. Och hur kan en sådan underbar katt få för lite uppmärkasamhet? Det hände att vi mitt i middagar var tvungna att titta till honom för han var alltid så intressant.
Sedan flyttade jag och Henke. Och Nisse och mamma blev nog som helt vanliga sambos (haha). Det var alltid lika roligt att hälsa på dem för det var ju trots allt vår älskade Nisse vi hälsade på. På sommrarana bor alltid mamma ute i stugan, där fick han springa lös. Det tyckte han väldigt mycket om, ett par råttor om dagen och några tupplurar i solstolen var aldrig fel. Han fick nog den bästa sista sommaren han någonsin kunnat önska sig.
Men sedan började hans ålder hinna ifatt honom. Vi visste trots allt inte hur gammal han var, bara att vi haft honom i 10år och att han var fullvuxen då vi fick hem honom. Mamma tog honom till veterinären, där det visade sig att han hade både Struma och högt blodtryck. Han fick medicin, som vi till en början trodde funkade. Men det visade sig att han blev allt sämre, och att medicinen inte bet på honom.
Förra veckan beslutade vi oss för att han gjort sitt här på jorden. Energin hade börjat försvinna ur hans ögon och ur hans kropp igen. Han hade tagit oss igenom vått och torrt och charmat alla våra nära och kära, att lida mer förtjänade inte våran gula guldklimp.
Idag tog vår Nils sina sista andetag och vilar nu i stugan där han var så lycklig som han fått oss att vara.
utställningen i mobilbilder
Kom ju på att de togs en del mobilbilder under helgen, ni får se dem så länge tills bilderna från anette, sussie och marie anlänt ;)
Lördag:
Lördag:
Grabbarna chillar i buren efter inchecningen
Loke precis innan första bedömningen
Första bedömningen av Loke
Väntar på resultatet och Loke blev EX 1! (för de som läser och kunde lika lite som jag kunde för ett tag sedan så betyder det att han vann över de i samma ålder och färg) Han gick då vidare till NOM, där väljer domaren ut sin favorit av de han bedömt i samma ålder och som då går till panel (final kan man säga) och där blev Loke slagen av en Birma. Men mycket nöjda var vi ändå!!!!
Magnum innan första bedömningen
Glad jag såg ut.. haha.
Avslutar lördagen med en bild på Marie och Uthea :)
Söndag:
Grabbarna skulle upp tätt så idag ställde Hampus Magnum, gick väldigt bra! Han fick väldigt fin kritik av domaren men hade samtidigt hård kunkurrens av otroligt fina Juliy som Kicki äger och blev där EX 2, men såklart var vi väldigt nöjda ändå över vår lille duktiga prins!
Domaren märkte att det här med utställning var nytt för Magnum och var väldigt go med honom :)
Väntar på bedömningen.
Har inga bilder från Lokes bedömning på söndagen. Men även här blev han EX 1 med ännu bättre kritik från domaren än lördagen men blev slagen av en Norsk skogis i NOM.
Loke och grabbarnas priser :)
Och som sagt, utställningen var helt över förväntan! Och viktigast av allt var inte titlarna och priserna, utan att höra all fin kriktik och lovord inför deras utveckling de fick utav domarna. Och ÄNNU viktigare var deras temperament under helgen, för de är helt klart en tuff miljö. Men de var så lugna och duktiga hela helgen att jag inte ens hade vågat tro det! Och det var så himla skönt att se :) En kanonhelg var de helt enkelt!! :)
Så avslutar vi med bilden Hampus syster Hanna tog på lilla "apan" ;)
Hemma!
Och helgen gick över förväntan! Så stolt matte och husse är över sina små grabbar :)
En uppdatering med mycket text och bilder kommer inom kort! Men kan säga att Loke blev ex 1 både lördag och söndag och Magnum blev ex 1 lördag och ex 2 söndag. Och de skötte sig så fint båda två!!! Och det var så roligt att träffa deras uppfödare Marie och massa annat trevligt kattfolk! :)
En uppdatering med mycket text och bilder kommer inom kort! Men kan säga att Loke blev ex 1 både lördag och söndag och Magnum blev ex 1 lördag och ex 2 söndag. Och de skötte sig så fint båda två!!! Och det var så roligt att träffa deras uppfödare Marie och massa annat trevligt kattfolk! :)
Självklart glömde vi kameran hemma, tur Marie var med och fotade smidigt.
Då bilder kommer från henne och Hampus mamma som också var och tittade så kommer de en bildbomb här från dagen :) Nu får ni nöja er med en mobilbild precis innan vi skulle åka hem!
Då var det dags!
Imorgon åker vi till Uppsala på vår första utställning :) Känns sjukt spännande och roligt! Och nervöst såklart..
Igår badades Loke, fick turen att få proffshjälp av Helena som var uppe från Stockholm och hälsade på min mamma. Helena har egen uppfödning av bombay och burma, och HÄR har ni hennes hemsida ifall ni är sugna på att titta in.
Igår badades Loke, fick turen att få proffshjälp av Helena som var uppe från Stockholm och hälsade på min mamma. Helena har egen uppfödning av bombay och burma, och HÄR har ni hennes hemsida ifall ni är sugna på att titta in.
Bjuder på en halvkass mobilbild på en nybadad Loke ;) (med Magnum där bak) Nu ska vi packa klart!! Ahh känns som de aldrig tar slut på grejer som ska med..
My beloved ones
SE*Sessan's Piggelin (Loke)
SE*Sessan's Magnum Classic
Eftersom Loke är så mycket enklare att fota än Magnum så blev det fler bilder på honom, tror han gått och blivit fåfäng.. han ÄLSKAR att titta sig själv i spegeln (hittar honom ofta sittandes framför den och faktiskt bara stirra på sig själv) och han älskar att sitta framför kameran.
