Loke har drivit mig till vansinne idag
Det är precis som att loke blivit en tonåring i trotsåldern sen kastreringen och att han precis vet hur man gör för att reta matte lite extra!!
Den lilla lymmeln som i vanliga fall är en liten mattegris och lättskrämd då vi är ute i koppel, smet ut igår som om han inte gjort annat än att vandra runt här ute! Och ännu roligare blev det då matte kom efter fast UTAN koppel. Färden ute varade i kanske 1 minut och 40 sekunder och inne igen uppträdde han som den stoltaste katt jag sett! Sprang fram och "petade" på brorsan som att han samtidigt sa: "kolla brorsan!! Såg du mig?? Törs du de där va?!".
Sen köpte jag nya plastblommor igår. Dom tog han snabbt beslag på. Små rosor i en vas som han plockade upp en och en och la på golvet. Jag stoppade tillbaka dem. Men efter en stund låg alla på golvet igen.
Och inte nog med det. Mitt i allt bakkaos idag tar han ett jättehopp och flyger (som tur var) ÖVER alla plåtar med kakor. Kakorna klarade sig men mattes hjärta tog ett skutt.
Nej, jag tror att jag och loke borde sätta oss ner och ha något slags utvecklingssamtal. Magnum är däremot världens snällaste och lugnaste i jämnförelse med brorsan, om än pratglad.
Kan även säga att detta med att bo på bottenvåningen med en loke i lägenheten är inte så bra. Men vi har säkrat det hela med att alltid stänga dörren till innerhallen då vi går ut. Som en sluss som mamma sa!
Busiga lilla katt men ack vad jag älskar dig!!!
Har inte varit inne här på ett tag, men ser att det hänt en del! Skönt att allt gick bra med kastreringen, även om han verkar blivit en liten buse efteråt. Men det är väl barnasinnet som kommit tillbaka, för det brukar ju kunna bli så när de horminstinna killarna tappar kulorna!! Så fina är de i alla fall båda två <3 <3 Gissar att vi ses på utställningen i Umeå ?
//Kicki
